Min älskade Felicia är ju en så kallad skyggis, skygg katt. Innan hon kom in i värmen för första gången i januari bodde hon ute året runt. I mars kom hon in i mitt liv. Till en början var hon jourkatt hos mig. Men numera är hon min egen o har ett hem hos mej för alltid. Jag faller så lätt för alla katter som finns, så även henne.
Då Felicia är en skygg katt är det viktigt att ha tålamod med henne. Jag älskar henne verkligen o ger henne all tid hon nånsin kan behöva o mer än så. Ännu får jag inte klappa henne. Det sker när hon är redo oavsett om det tar veckor, månader eller t o m år. Under tiden som hon varit hos mig har hon gjort framsteg. Det var en tid då hon gick bakåt istället o jag blev orolig o var i kontakt med Luffarkatten som räddade henne. Det var nära att hon fick flytta till annat jourhem. Men rätt som det var vände det o hon började göra framsteg. Än är det lång väg kvar, men framstegen hon tar är för henne gigantiska o för andra betyder det ingenting. Hennes framsteg är även för mig gigantiska då jag följer henne o ser henne varje dag.
Felicia är en katt med rätt att leva o inte som en del korkade människor vill avliva. Tyvärr finns det idioter i alla läger. Veterinärer som avlivar friska djur är för mig inte bra veterinärer. Bara för att nån människa tröttnat på sin katt, hund eller annat djur behöver de inte avlivas. Det skulle inte göras med en människa man tröttnat på... Skygga katter kan med tid o tålamod bli precis lika goa o lekfulla som vilken tamkatt som helst.
Felicia är ett riktigt busfrö som älskar att leka. Hon busar mestadels nattetid då det är lugnt. Jag ligger ofta o lyssnar på henne. :) Hon gör mig glad. En favoritplats har hon också hittat att sova på, min arbetsstol i köket. Mesta tiden tillbringar hon i köket. Men ibland smyger hon in i rummet o gömmer sig under sängen eller en garderob jag har. Tror det är hennes nyfikenhet som tar överhanden då. Hon vill vara med o se vad som sker även om hon inte riktigt vågar vara med helt ännu. Men det kommer med tiden mer o mer. Mitt förtroende har hon.
Ikväll lyckades jag lura fram henne med mat så jag fick ta kort på henne. Hon brukar sällan visa sig när jag är redo med kameran. Men hade tur ikväll. Mina andra 2 katter stängde jag in i rummet med egen mat under tiden så Felicia fick våga sig fram ifred med mig sittandes på arbetsstolen. Fick några kort med henne ätandes. Ett kommer här nedan.
Min lilla fröken gillar inte dammsugaren när den är på. Nu stod den tyst bredvid. Men imorrn åker monstret igång...:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar